.png)
'Idag vill jag berätta för er om ett nytt och spännande forskningsområde som jag av en händelse har hamnat i och som har fascinerat mig mycket de senaste åren: läran om det mänskliga Mikrobiomet.
Vad innebär ”Mikrobiom” undrar då ni som inte är i branschen?
Mikrobiom innebär sammanfattningsvis alla de små mikroorganismer (bakterier, virus och svampar) som finns på våra slemhinnor på olika ställen i kroppen. Dessa mikroorganismer har en stor betydelse för hur vi tar upp vår näring, hur vårt immunförsvar fungerar och de skyddar oss mot olika skadliga faktorer.
Kort sagt, vårt mikrobiom har ett ansvar för vår hälsa och hur vi mår.
Spännande? Eller hur?
Kostens påverkan på vårt mikrobiom
Mikrobiomet förändras med vad vi äter. Sammansättningen av mikroorganismerna har i flertalet studier de senaste åren visat sig skilja sig åt från person till person och är beroende av vilken kost vi äter, det ser exempelvis helt olika ut hos köttätare jämfört med vegetarianer. Det är också olika om vi lever nära djur eller om vi reser mycket utomlands där det bevisligen finns en annan flora (det vet vi alla som drabbats av exempelvis turistdiarré…).
Mikrobiomet skiljer sig också år beroende på vilken lokalisation på kroppen som vi studerar. Det ser helt olika ut exempelvis i munhålans slemhinna jämfört med det mikrobiom som finns i vår tarm.
Varför är det så??
Troligen finns det en orsak som vi idag inte känner till.
Förändras mikrobiomet under graviditet?
Svaret är ja!
Studier visar att mikrobiomet vaginalt såväl som rektalt (dvs från tarmen) ändras väsentligt under graviditet vilket sannolikt är normalt. Man antar också att det kan vara avgörande för om graviditeten ska förbli normal eller inte.
Det är dock fortsatt okänt vilka av förändringarna under graviditeten som kan vara potentiellt skadliga och leda till graviditetskomplikationer och vilka som ingår i ”den normala” florans förändring.
Som ni förstår finns det mycket kvar att lära om detta.
Mikrobiomet startar en inflammation
Forskningen visar att mikrobiomets sammansättning bidrar till att starta en rad inflammatoriska processer i kroppen och att detta sedan sätts i samband med debuten av olika sjukdomar.
De senaste årens forskning och utveckling av icke-odlingsbaserade analysmetoder som till exempel DNA hybridisering och 16sRNA har förbättrat möjligheten till kartläggning av kroppens olika mikrobiom. Det har också gett oss en ökad kunskap om mikrobiomet och hur det varierar i relation till olika hälsotillstånd.
Vilka är förhoppningarna?
Förhoppningarna är att detta ska leda till en bättre möjlighet att individanpassa både förebyggande vård och behandling. Att exempelvis i en framtid kunna identifiera människor med dysbios och kunna behandla dem innan de har hunnit få komplikationer är ett mål.
Stora förhoppningar finns att man på så sätt ska kunna minska andelen komplikationer exempelvis under graviditet, men också under livet generellt. Förslaget är att försöka förändra det mikrobiom som associerar till en större risk för komplikationer.
Probiotika
Probiotika innebär levande bakterier som positivt interagerar med våra kroppar. Dessa goda bakterier lever främst i vår tunntarm och hjälper till med allt från matsmältning, vitaminproduktion till att öka immunförsvaret.
I dag är ”probiotika” något populärt som man kan köpa i olika flytande former i kyldisken (typ Proviva) i nästan vilken butik som helst.
De produkter som säljs idag är dock tämligen verkningslösa.
Målet är att i stället kunna utveckla detta till ett läkemedel i en framtid, och att detta ska kunna hjälpa människor med dysbios.
Prebiotika
Prebiotika är en annan faktor vars komponenter finns i mat. Detta är fibrer som är en resistent stärkelse som människans matsmältningssystem inte kan bryta ner. I stället stimulerar Prebiotika tillväxten av de goda bakterierna (probiotika) i våra tarmar.
Pro och Prebiotika har alltså en relation, och förhoppningen är stor att i en framtid kunna utveckla dessa två faktorer till någon form av ”medicin” för människor i en riskgrupp.
En viktig del i den fortsatta mikrobiom forskningen är att fortsätta att undersöka varför vissa av oss drabbas av dysbios.
En av huvudfrågorna är om den kost man intar har, men också om mängden av föda som man intar, en betydelse för eventuell utveckling av en dysbios. Fortsatta frågor är i så fall hur detta sedan associerar till olika former av komplikationer.
Fortsättning följer nästa vecka, och har ni några funderingar runt ämnet så hör gärna av er till mig.
Hälsningar,
Doktor Eva
Comentários